Många gånger har jag funderat på hur man ska kunna anpassa in sig i omvärldens mall sen när man blir frisk igen, hur man ska kunna tackla pressen och kraven som man ständigt utsätts för. Medias påtryckningar, kollergors dietsnack över lunchen, nära och käras vägande och jämförande. Ja, det är ju som sagt en outtalad sanning i det här med de friska ätstörda.
En värld där smal är lika med hälsa, och då menar jag inte naturligt smal, biologiskt smal, utan smal enligt idealen. Där hälsa inte har med egentligt välmående att göra utan att det handlar om att passa in i ett fack, där kontrollen på kost och träning är ett bevis för att man är lyckad.
I nyheterna i fredags kommenterades en bok skriven av en australiensiska sjuksköterskan Bronnie Ware, som jobbat med patienter i livets slutskede. I boken "The top five regrets of the dying" har hon samlat patienters sista ord, tankar och funderingar som de hade innan de dog. Flertalet av dessa ångerpunkter var föga förvånande, såsom att jobba mindre, lägga ner mer tid på familjen och vänner mm. Men den översta punkten, gemensam för både män och kvinnor, framförallt kvinnor (då männens nummer ett var jobbet) var just att de ångrade att de inte levde sina liv som de själva ville, utan levde efter andra människors förväntningar.
Att leva sitt liv som man själv vill, utan att leva efter andra människors förväntningar. Det väcker viktiga tankar.
Det bryter alla tankar om att en dag anpassa sig in i vardagslunken igen, tillsammans med den grå massan och härda ut, värja sig och stå emot alla dessa sjuka ideal och yttre förväntningar.
Om vi lär oss något av den här boken, tillsammans med egna erfarenheter och kunskap, så har vi som har en ryggsäck ett försprång. Vi behöver inte alls värja oss, vi behöver inte alls ta till oss av de friska ätstördas budskap - vi har kunskapen att veta bättre! Vi kan välja att ställa oss ett pinnhål upp, avancera och stiga i graderna i vår viktigaste yrkesroll, chefen över vårt eget liv!
Vi har valet att leva livet som vi själva vill, utan att leva efter andra människors förväntningar - vi behöver inte dö med den vetskapen att vi hade kunskapen men vågade inte tro på den. Vi väljer själva. Vi har ett försprång.
 |
| http://www.amazon.com/Top-Five-Regrets-Dying-Transformed/dp/145250234X . |
