Mens = Inte tillräckligt smal?

Idag är en sån dag som det känns som jag inte kan sluta äta! Det är faktiskt en olustig känsla, vare sig man behöver gå upp i vikt eller inte.

Har man, eller har haft, anorexi är man inte bara rädd för viktuppgången i sig man är dessutom livrädd att inte kunna sluta äta. Rentav börja överäta, hetsäta, äta, äta, äta!

Skalman är bra, men ingen frisk person lever så, kroppen fungerar heller inte så strikt. Blir man sugen är det ofta för att kroppen behöver något. Just nu är det svårt att tolka kroppens signaler, vilka är ätstörda sådana, vilka är äkta och vilka behövs och vilka inte?

Sen är det den perioden i månaden när man som kvinna svullnar upp, lägger på sig vätska och är allmänt bajs. Ja för nu tänker jag slå hål på en myt, det här med mens.

Nästintill alla med anorexi som är på bättringen är livrädda för just mensen, att när den kommer tillbaks är ett bevis på att man är fet igen. Eller hur? 

Mens är ett tecken på att kroppen fungerar som den ska.... eller? Där kommer myten, att frånvaro av mens är ett tecken på att man är smal. 

Förra gången jag var underviktig försvann mensen tidigt, redan runt bmi 17/18.... den här gången har den funnits med mig hela tiden trots att jag är mindre än så. Att det ska försvinna från anorexikriterierna är bra! Det behöver nämligen inte säga något alls, dessutom passar det inte in på alla pojkar/män som har denna diagnos.

Givetvis säger en frånvaro av mens att något är tokigt, men att den kommer tillbaks, eller som för mig aldrig försvinner betyder heller inte alltid något. Så kanske kan detta lugna någon, någon som är på väg upp och är rädd för just detta. Det betyder inte alltid något och framförallt betyder det inte att man är tjock för att man har mens. Det är jag ett levande exempel på.

.