The End

Slutet gott, allt gott... eller hur är det man säger?



Lovade svara på tre frågor innan jag går vidare fullt ut;


Vad är dina tre bästa råd att ge till någon som kämpar med de sista stegen och att släppa ätstörningen fullt ut?



1. Våga lyssna till dina val - i slutändan är det ditt liv, ditt val! Att lyssna på andra kan vara en livräddare, en livboj, men att lyssa på dig själv är det som avgör hur sagan slutar.


2.  Hur "duktig" man än blir i sin ätstörning är man än mer misslyckad. Ätstörningen är en tillfällig tröst och form av kontroll, inget liv och inget hållbart. Återigen MOD att följa hjärtat. Det finns inget Sen bara ett NU.


3. Allra sista steget... LEV... det är ditt liv, ingen annans - dina val. Att misslyckas då och då är en del av livet, man lär sig och utvecklas, det är inget fel i det. Alla hamnar då och då på botten, man har inte tur i livet, man har däremot en chans att påverka och förändra.

Underbara  ALLA  ni som följt bloggen... TACK.... TACK för allt!!! Om ni visste vad bloggandet och många av era kommentarer och tankar har hjälpt. Peppat och varit en morot att faktiskt vara en förebild!

ALL min kärlek till ER 

Nu fortsätter mitt friska bloggande HÄR

HANNABRUNNEGARD.BLOGSPOT.SE

Frisk och Fri med LCHF/lågkolhydratkost

.

Slutet är nära...

Den här bloggen har snart fullgjort sin resa. Vägen till frihet är inte längre en väg utan ett mål som passeras.


Funderar på om det är någon som undrar något innan jag sätter sluttexterna för den här bloggen och går vidare in i en ny era och en ny blogg - nytt liv.

Om någon är nyfiken på min nya blogg hittar ni mig framöver HÄR. 

.

Vinnare

Just nu känns livet som en vinst! Jag känner att jag har gått segrande ur den här kampen, starkare och lyckligare i mig själv än någonsin. Jag älskar mina nya val, mitt nya liv och den gemensamma vägen vi har valt att ta som familj.

"Har inte hängt med i din blogg tidigare så jag undrar därför om du äter enbart enligt LCHF? I så fall tycker du att det är friskt? Är inte frisk från en ätstörning att äta av allt?"

Att vara frisk från en ätstörning är att kunna äta av allt man själv vill. Att äta utan ångest och känslor, göra aktiva friska val som grundas i just egna val.

Att vara frisk är inte per automatik att äta enligt tallriksmodellen - återigen, varför är just den normen för frisk? För mig är den allt annat än frisk och hälsosam, andras val tänker jag inte stå för men mina val tar jag själv ansvar för.

Om jag enbart äter enligt LCHF är svårt att svara på, jag har nog min egen modell som är väldigt lik både LCHF och LCHQ. Kanske kan man kalla det LCHF med en twist? Liberal LCHF? Eller rakt av lågkolhydratkost, eller ännu bättre - bra mat som gör mig frisk och stark.

Lagade ischoklad till julgodis, kan ju säga att t o m jag som gillar mörk choklad tyckte att det blev lite väl bittert med 90%, nästa gång väljer jag en runt 80%. Dock kommer jag att smälta ner ischokladen i gräddmjölk - borde bli mumma som varm choklad?

Julbordet dukades med mina vackra arvegods, porslinet Ostindia som jag vårdar ömt i minnet av min mormor. Att äta lågkolhydratskost under julen är nog det enklaste man kan göra - det bästa på julbordet är just detta. Långkål, rökt lamm, skinka, lax i alla dess former, min hemgjorda rödkålssallad med valnötter, ostar mm.

.

Tid?

... hemskt ledsen men bloggen hamnar i skymundan när tiden inför julen stundar.


Men snart är jag tillbaks och bloggar igen, kommer pilla ihop en årskrönika och sen blir det andra bullar. Inriktningen i bloggen gör en helomvändning, eller den har väl egentligen redan börjat. Livet har börjat och gamla Hanna, sjukdom och ångest är väck. 


Att kunna äta helt utan ångest, helt utan kompensation och helt utan att behöva tänka efter är fantastiskt. Jag ser många runt mig nu som har svårt att hålla sig från godisskålen trots att de egentligen inte vill ha mer - ursäktandes att jaja det är ju bara jul en gång om året, eller kompenserar det senare med att inte tillåta sig eller ägna timmar på gym eller i träningsspåren. Varför egentligen, våga lyssna på kroppen, ät det man vill - det man känner att man mår bra av, ät inte bara för att eller för att det förväntas, lyssna på dig själv!

Jag gissar att det är många med någon form av ätproblematik som inte vågar prova att äta lågkolhydratskost av rädsla att bli triggade ner i sjuka tankar eller fler förbud. Men om man vågar se det ur ett annat perspektiv - det finns inga förbud utan lyssna på den egna känslan i den mån det går, en bit i taget, så går det.

Jag gissar, eller vet, att det kan upplevas provokativt att gå emot vad behandlare och livsmedelsverket säger. Men... vem har sagt att de har rätt? Vem har sagt att alla ska äta lika? Vem skulle läsa en lärobok om kost och hälsa utgiven 1980 när det finns nytryckta 2012? 

Utveckling. Våga tänka nya tankar. Våga förändra.

Att vara restriktiv med vissa livsmedel, stärkelse och socker, är inte nödvändigtvis ett sätt att tappa vikt utan även gå upp i vikt, för i slutändan handlar det ju om att hitta sin egen vikt, sin biologiska vikt. Alla vi som gått upp mycket i vikt vet hur det känns såväl fysiskt som psykiskt, det är ett helvete! Jag är dock helt övertygad om att man kan gå upp i vikt utan att få genomlida den fysiska smärtan, den psykiska pinan kan därmed lindras lite och kanske kan det i slutändan bli enklare i det stora hela att bli frisk?


Så har det iallafall varit för mig, när jag äntligen satte ner foten, lyssnade helt och enbart på min egen känsla och mitt eget förnuft och kunskap, så var det så enkelt! Vikten stabiliserade sig faktiskt rätt fort, hade förvisso inte långt till min egen biologiska vikt men jag undrar ibland hur det hade varit om jag hade börjat när jag mådde sämre? Jag tror det hade varit ultimat för mig men det får jag aldrig veta för jag kommer inte trilla dit igen. Tankarna och all ångest, förväntningar och krav - bortblåst. Mina val är just mina VAL inte andras regler eller förväntningar.


Det allra bästa är friden i huvudet, att känna sig sams med sig själv och sin kropp, att vi är ett och inte två. Jag är helt övertygad om att mina kostval är min räddning och kommer ta upp alla skillnader och jämförelse med tidigare kostval i ett senare inlägg.

Borde vara mer innovativ och ta nya bilder istället för att låna gamla från instagram, men skit samma... good enough var det en klok person som sa.

.

Me Moi

Minns ni??


Nu finns artikeln på nätet för den som är nyfiken... bara att klicka på oss tre tjejjer så kommer ni till våra historier...

Caroline Willfox som berättar om våldtäkt, Jag om anorexi och Maria Ågren som berättar om bröstcancer

Det känns längesedan bilagan kom ut... det känns längesedan jag gick och snackade med Henrik Brunnsgård, fotografen, inför plåtningen... det känns längesedan - trots att det var nyss.

.

Here we go...

Skillnaden mellan LCHQ och LCHF



Egentligen ser jag faktiskt bara likheterna i att båda är en fånig bokstavskombination och att båda förespråkar mindre kolhydrater om man jämför med tallriksmodellen. Sen finns det många sidospår av LCHF vad jag förstår, men om man utgår från grunden, den strikta LCHF:n när vi jämför så;


Kolhydrater;

LCHQ tillåter mer kolhydrater, 20-30%, jämfört med LCHF:s 5 %. Delen av kolhydrater som man äter i LCHQ är främst från livsmedel med lågt GI - lchq är ju en uppdaterad version av den gamla GI-kosthållningen som om man frågar mig var på tok för krånglig mm. Båda metoderna tar avstånd från raffinerat socker.


Fett;

LCHQ och LCHF är överrens om att fett är viktigt och att mättade fetter inte alls är så farliga som det har debatterats om tidigare. Dock skiljer sig LCHQ från LCHF genom att särskilja de mättade fetterna. Äter man LCHQ så minskar man intaget av långkedjade mättade fetter då dessa kräver en mer komplex strategi för att kunna användas som bränsle i cellerna. Kortkedjade mättade fetter används direkt i levern eller muskler som energi och behöver inget hjälpämne för att hitta in till mitokondrierna i cellerna bl a.

LCHQ är mer noga med kvaliteten på det fett man väljer snarare än att välkomna allt fett med öppna armar.


Protein;

LCHQ och LCHF är helt överrens om att proteinet en bra näringskälla, mättande och svårt att överdosera mot vad man tidigare trott.



Personligen tycker jag att LCHQ liknar stenåldersdieten, Paleo, mer än LCHF om man nu ska jämföra. Minns när jag satt på Sanna Ehdins föreläsning i Malmö i början på 2000-talet, då åt jag min första svampsoppa med tryffel och jag var jättesjuk i min anorexi, maten fick inte stanna länge i min kropp - men jag minns soppan som om det vore förra veckan.


När det sedan kommer till miljöaspekten anser jag personligen att LCHQ är mer genomtänkt än LCHF, fokuset på att vara matsmart, äta ekologiskt, tänka på kvaliteten på maten. Inte äta så hög andel rött industrikött eller vad man ska kalla det utan försöka äta vilt, frigående kött, mer fisk mm för att få bukt med såväl omega 3/6- balansen som att minska utsläppen. Inget kaloriräknande och fokus på njutning är en viktig del av LCHQ.


En intressant artikel i Sydsvenskan finns HÄR.


Vill man provläsa ur boken om LCHQ finns det lite HÄR.

Nu finns det givetvis mer skillnader mellan LCHQ och LCHF, men de detaljerna känns ovidkommande i det stora hela. Själv kan jag inte välja en kosthållning som har för många förbud eller regler. Jag är övertygad och märker tydligt hur mycket bättre jag mår när jag äter matsmart efter min kropp och min vilja.

.

Lite mer grill...

Älskar det! Finns det något roligare än att föra en dialog, särskilt när man har olika infallsvinklar och utgångslägen. Är man bara ödmjuk i mötet med andras åsikter har man bara vinster att se fram emot, nya insikter och erfarenheter.


Fina Jenny kom med kommentarer som jag ville ta här snarare än i kommentarsfältet;



"Jag förstår inte riktigt invändningarna mot tallriksmodellen då jag själv tänker att allsidighet är A och O och ett varierat ätande regelbundet är det bästa. Kolhydrater, protein, grönsaker... Ja, du vet."


Jag ser tallriksmodellen som vilken diet som helst, inte som något universellt. Jag tänker inte döma den åt andra och heller inte fördöma den åt andra. Jag kan bara utgå ifrån mig själv och min fysiska såväl som psykisa hälsa.

Det finns ett flertal aspekter som jag tidigare nämnt som jag inte är sams med när det kommer till denna variant av kosthållning;

- Jag anser inte att margariner före smör är OK, trots att transfetterna numer är borta ur dessa produkter, dock utbytt mot estrar som är likväl så omdebatterat. Men det är oavsett hur man resonerar ingen naturlig produkt.

- För mig personligen passar inte den höga kolhydratdelen, 40-50%. Min kropp mår bättre utan raffinerade sockerarter och en lägre kolisandel, som LCHQs 20-30%.

- Jag tror på att välja magra köttprodukter före feta och jag tycker det är mer OK med MER fett än vad tallriksmodellen tillåter, särskilt när det gäller kortkedjade fetter.


Att välja att äta LCHQ innebär ju inte att man inte äter varierat, bara lite ändrat i fördelningen jämfört med tallriksmodellen och det enda man egentligen utesluter helt är raffinerade sockerprodukter och långkedjade animaliska fetter bl a. Att välja kroppsvänlig mat, mat som är ekologisk t ex är något jag tror är viktig för vår hälsa. Att välja bra fetter, bra kött som fått gå ute istället för att bli uppnärda på spannmål och därmed få felbalans när det gäller omega 3/6  bl a. Matsmart helt enkelt.



"Men jag undrar, varför behålla vågen? Varför inte ut med den?"


Här har du så sjukt rätt!! MEN jag har ju haft ett extremt tvång av just vågen och statistiken. Detta har varit min aboluta brännpunkt även när jag kommit ifrån känslan av att triggas eller ens bry mig längre. Ett tvångsbeteende utöver anorexitankar och mönster.

Istället för att bryta helt, för det gick bara inte, så har jag utnyttjat den omvänt. Jag har jobbat med acceptans av det jag ser och känner, inse dess oviktighet. På något sätt hitta både tröst och lugn genom just acceptans och att inse att det jag ser ÄR inte mina känslor, det jag känner går inte stämmas av med en siffra. 

Nu när jag sedan faktiskt flera månader tillbaks är helt viktstabil börjar äntligen modet komma att inte kliva upp på vågen mer. Jag har kunnat avstå utan att lägga så mycket tankar vid det, för oavsett vad jag känt eller tänkt vid vägningen de senaste månaderna så har jag inte låtit det gå ut över mitt dagliga mående.



Hoppas det svarade på något... Kommer ett inlägg senare om skillnaden mellan LCHQ och LCHF senare... det verkar vara många som blandar ihop dessa och jag måste få säga att skillnaden är stor... jag skulle personligen inte välja LCHF, eller rättare sagt min kropp passar inte för den typen av kost och jag tror heller inte på den strikta varianten även om den har sidospår som är mer än OK.

Som sagt, det här är ingen diet... inte för mig... Först NU läser jag boken, och det är långt efter jag ens visste att det är den här kosthållningen jag valde, efter att ha lyssnat helt och fyllt på min egen kropp och vilja. Givetvis har jag plöjt igenom kostdoktorns matrevolutionen och den största mängden näringslära som finns, att bli färgad av en variant är inte min grej.

.