måndag 10 december 2012

Lite mer grill...


Älskar det! Finns det något roligare än att föra en dialog, särskilt när man har olika infallsvinklar och utgångslägen. Är man bara ödmjuk i mötet med andras åsikter har man bara vinster att se fram emot, nya insikter och erfarenheter.


Fina Jenny kom med kommentarer som jag ville ta här snarare än i kommentarsfältet;



"Jag förstår inte riktigt invändningarna mot tallriksmodellen då jag själv tänker att allsidighet är A och O och ett varierat ätande regelbundet är det bästa. Kolhydrater, protein, grönsaker... Ja, du vet."


Jag ser tallriksmodellen som vilken diet som helst, inte som något universellt. Jag tänker inte döma den åt andra och heller inte fördöma den åt andra. Jag kan bara utgå ifrån mig själv och min fysiska såväl som psykisa hälsa.

Det finns ett flertal aspekter som jag tidigare nämnt som jag inte är sams med när det kommer till denna variant av kosthållning;

- Jag anser inte att margariner före smör är OK, trots att transfetterna numer är borta ur dessa produkter, dock utbytt mot estrar som är likväl så omdebatterat. Men det är oavsett hur man resonerar ingen naturlig produkt.

- För mig personligen passar inte den höga kolhydratdelen, 40-50%. Min kropp mår bättre utan raffinerade sockerarter och en lägre kolisandel, som LCHQs 20-30%.

- Jag tror på att välja magra köttprodukter före feta och jag tycker det är mer OK med MER fett än vad tallriksmodellen tillåter, särskilt när det gäller kortkedjade fetter.


Att välja att äta LCHQ innebär ju inte att man inte äter varierat, bara lite ändrat i fördelningen jämfört med tallriksmodellen och det enda man egentligen utesluter helt är raffinerade sockerprodukter och långkedjade animaliska fetter bl a. Att välja kroppsvänlig mat, mat som är ekologisk t ex är något jag tror är viktig för vår hälsa. Att välja bra fetter, bra kött som fått gå ute istället för att bli uppnärda på spannmål och därmed få felbalans när det gäller omega 3/6  bl a. Matsmart helt enkelt.



"Men jag undrar, varför behålla vågen? Varför inte ut med den?"


Här har du så sjukt rätt!! MEN jag har ju haft ett extremt tvång av just vågen och statistiken. Detta har varit min aboluta brännpunkt även när jag kommit ifrån känslan av att triggas eller ens bry mig längre. Ett tvångsbeteende utöver anorexitankar och mönster.

Istället för att bryta helt, för det gick bara inte, så har jag utnyttjat den omvänt. Jag har jobbat med acceptans av det jag ser och känner, inse dess oviktighet. På något sätt hitta både tröst och lugn genom just acceptans och att inse att det jag ser ÄR inte mina känslor, det jag känner går inte stämmas av med en siffra. 

Nu när jag sedan faktiskt flera månader tillbaks är helt viktstabil börjar äntligen modet komma att inte kliva upp på vågen mer. Jag har kunnat avstå utan att lägga så mycket tankar vid det, för oavsett vad jag känt eller tänkt vid vägningen de senaste månaderna så har jag inte låtit det gå ut över mitt dagliga mående.



Hoppas det svarade på något... Kommer ett inlägg senare om skillnaden mellan LCHQ och LCHF senare... det verkar vara många som blandar ihop dessa och jag måste få säga att skillnaden är stor... jag skulle personligen inte välja LCHF, eller rättare sagt min kropp passar inte för den typen av kost och jag tror heller inte på den strikta varianten även om den har sidospår som är mer än OK.





Som sagt, det här är ingen diet... inte för mig... Först NU läser jag boken, och det är långt efter jag ens visste att det är den här kosthållningen jag valde, efter att ha lyssnat helt och fyllt på min egen kropp och vilja. Givetvis har jag plöjt igenom kostdoktorns matrevolutionen och den största mängden näringslära som finns, att bli färgad av en variant är inte min grej.


.

6 kommentarer:

  1. Hanna,
    är det ok om jag frågar hur ofta du väger dig nu?

    Jag har själv kommit in på din linje om att hitta en kost som passar MIG och MIN kropp. Som får både kropp och själ att må bra!

    MEN...jag kämpar med att kunna skillja mig från vågen.
    Väger mig dagligen.

    Kram
    D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fråga på!!

      Först och främst, fan vad du är BRA!! Jag blir så stolt och glad över dig fina D!

      Jag skäms dock här över mitt svar, men so be it, ärlighet är viktigt. Jag väger mig ofta 1-2ggr/dygn, fråga mig inte varför egentligen då jag har varit viktstabil så länge som sagt... MEN det kommer fler och fler dagar nu när jag är "lugn" över min vikt och accepterat den som jag faktiskt hoppar över vägandet eller rent av glömmer av...

      För min del är just lugnet i acceptansen avgörande för att plocka bort den och det är äntligen på G!

      Hur känner du??

      Kram H

      Radera
  2. Åh Hanna, du är super som bemöter alla kommentarer!
    Den där jävla vågen... Ett segt tics, minst sagt! Kämpar med samma grej och försöker resonera så som du gör. Men en dag slänger vi ut dem, eller hur?
    Stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tics är rätt ord!! Men inget är omöjligt och den ska självklart UT... när den väl är ute kommer den aldrig in igen...

      Kram fina fina du!!

      Radera
  3. Tack för svar-men jag vet att slänger du ut vågen NU så överlever du även det! Jag har ju haft ett extremt tvång kring vägandet och så länge vågen är kvar vidmakthåller man det beteendet på något sätt. Att väga sig 1-2 gånger per dag är ju inte riktigt friskt kan jag tycka, det är inte var och varannan människa som gör det. En annan vinning att inte ha våg är att när man har barn visar man också barnen att vågen och att väga sig inte är av någon större vikt. Helt oviktigt att göra hemma helt enkelt.

    Jag inser att du har stenkoll på mat och vad det mesta innehåller, även i detalj. I mitt friska jag är jag faktiskt inte så intreserad av det. Jag äter allt, men inte alltid, äter det jag tycker är gott och är nöjd med det. Jag är faktiskt inte längre intresserad av att läsa om vad saker och ting innehåller, sätta mig in detaljerat i olika dieter. Det har jag gjort och jag känner mig färdig med det.

    SvaraRadera
  4. Tycker det är underbart att höra att ditt friska jag bestämmer och inte ätstörda tankar. Alla är vi olika och att tänka på kost och hälsa är för mig inte förenat med ätstörning utan med ett genuint intresse - inte för inte jag läste biomedicin på uni. Detaljer är lite min grej, även ytterligare en orsak till mitt yrkesval som direkt är kopplad till person.

    Jag förstår till fullo de som väljer att inte bry sig eller ha koll på mat, kost och hälsa. Är man inte särskilt intresserad är man ju inte, inte konstigare än så.

    Ang vågen har du helt rätt, även om själva vägandet inte längre fyller någon ätstörd funktion. Dess oviktighet hemma har du MER än rätt i och mina barn kommer aldrig få uppleva en sådan sak hemma (i dagsläget är den givetvis på hemlig plats även om jag vet att den platsen kanske inte är hemlig för evigt - men innan dess är den väck).

    SvaraRadera