Den här helgen har jag undvikit bloggen av den enkla anledningen att jag har varit på helt fel bana. Sen jag har tagit tag i tuggandet och kommit på banan igen såväl fysiskt som psykiskt har ångesten hållt sig undan och varit hanterbar. Men den här helgen hamnade jag i en situation som jag inte klarade av att reda ut och det var som att gå månader tillbaks i tiden, både känslomässigt och reaktionsmässigt.
Ångestnivå = HÖG. Kompensationsbeteenden på topp. Självskador hell yes! Roligt? Inte det minsta...
För att vända tanken och se det positiva i det här, ja vad ska man annars göra. Så är det att inse att hur bra det än går, hur frisk jag än ser ut att vara så har jag otroligt mycket kvar att lära mig hantera. Möta. För ett ögonblicks sekund ångrade jag att jag så många gånger om och om igen tackat nej till Varberg. Idag känner jag ändå att det är det enda som fungerar, jag kommer klara det här. Bakslag finns, vägen är ju allt annat än spikrak.
Det gäller att resa sig igen, erkänna vad som hänt och lämna det. Nu är ju nu som sagt och jag vill ju en gång för alla lämna det här.
.
Åh vad jag älskar texten på bilden!
SvaraRaderaOch du - been there, done that så att säga. I backspegeln kan man ofta se vad man _borde_ ha gjort, men i livet kan man inte backa, man får köra vidare och göra rätt nästa gång samma problem uppstår.
sv: Hehe, det finns några saker jag bara inte kan äta utan att börja hulka och till dessa hör hårdost, fetaost, ädelost, morot, banan, oliver (det räcker med lukten så vänder det sig i magen), rödbetor och ananas. Mina smaklökar är nog felkonstruerade ;).
Jag håller på att steka Biff Lindström till makens matlådor just nu och för att klara av att hantera rödbetorna tuggar jag starkt tuggummi med en viss frenesi, annars går det inte.
Hoppas att den nya veckan blir mycket bättre än helgen varit <3.
Kram
Jag har en fråga, får du något hjälp/någon behandling för ätstörningen eller kör du själv?
SvaraRaderaJa, det är så! Det kommer toppar och dalar och det ingår i hela tillfriskningsprocessen att också ibland få "svackor". I själva verket utmanar du ju dig själv och tar dig nog framåt. Jag minns, att jag ibland tyckte jag backade, men i själva verket var jag nog på väg framåt.
SvaraRadera