Lantliv - Mat & Vin

Just nu tillåter jag mig att njuta mer än någonsin. Men att ens använda ordet tillåta när det kommer till att njuta är egentligen helt galet, njuta ska man kunna göra precis när som av vad som. Men hela samhället idag bygger på någon sjuk princip att man ska förtjäna saker och därmed tillåta sig. Det skapar givetvis begränsningar och är allt annat än positivt om man analyserar det lite.

Så kort och gott, jag njuter!

Njuter av det vackra vintervädret, som jag dock hellre njuter av från insidan då det är så satans kallt att jag knappt kommer ut till vedboden innan nästippen är förfrusen och tappad i snön. Ja det känns så iallafall, lite överdrivet men det är ju som jag är. Aningens överdriven, eller underdriven, i det mesta. Den där balansen är lagd på beställning och väntas väl komma i portioner inom tid.

Ska snart krypa upp i soffan, under en filt och läsa ett nytt, eller nytt för mig iallafall, nummer av Lantliv Mat&Vin. Ha som målsättning att inom kort kunna laga allt, äta allt, när jag känner för det, när min kropp önskar, utan att ha en enda kompensatorisk tanke.

Ett liv utan ätstörning, eller någon lightversion av. Den där lightversionen, den osynliga godkända ätstörningen som många friska har, den tar jag upp en annan gång. Har varit inne på den tidigare men kan inte sluta reta mig på det. Med lightversionen menar jag givetvis inte ätstörning UNS, eller liknande för den delen. Det jag menar är den ätstörningn som fått ett OK, som var och varannan går runt med och tror är ett normalt beteende. Något som många godkänner för att hantera sin egen ångest eller sitt dåliga samvete.

Men idag är det njuta.

Jag älskar mat, jag älskar att laga mat och har alltid gjort. Jag är förtjust i lantliv och jag älskar vin. Kan det bli  bättre en eftermiddag som denna. 

.