Efter ett vulkanutbrott och stora livsförändringar är flaggan åter uppe, dock är det bara en vimpel men snart tar vi fram den stora igen kan jag lova.
Min medvetenhet över mina egna tankar är inte alltid till glädje, om än så nyttiga. När jag är glad känner jag mig så frisk som man bara kan numer, en underbar känsla som är värd att sträva efter och definitivt inte omöjlig som det kunde kännas när jag var en mindre Hanna. Vikten är viktig men inte det viktigaste - medvetenhet, vilja och mod är fina allierade.
När jag inte är glad blir jag numer extra medveten om hur mina negativa tankebanor direkt knyts an med anorexi. Mitt sätt att fly situationer och känslor som jag finner obehagliga dämpas, lindras och fokuseras bort om jag vänder mig till anorexin.
Det här blir jag rejält förbannad på! Varför har jag skapat en smärtlindrande metod som i slutändan ändå skapar mer smärta, värre och plågsammare? Det är då jag tycker det är skönt att greppa mitt medvetande - då går det att göra andra val, att inte följa de negativa tankebanorna, göra om och göra rätt.
Anorexin, att smalt fokusera på maten och på det sättet undgå allt annat, är en falsk flykt. Det leder ingenstans mer än till merjobb, merfokus och mer förlorad tid. Mer förlust av LIV.
.
Du är klok du.
SvaraRaderaSkulle gärna maila dig men vet inte vart jag kan se någon adress
SvaraRaderaKram
ska synas här i sidkanten.. men här är adressen vagentillfrihet@gmail.com
RaderaJag känner igen mig så in i nordens. För några år sedan hade jag kunna ha skrivt så här. Det är en smärtlindring, en ångestlindring/dämpning och ett sätt att få ordning på sin tillvaro. Ett sätt som inte håller i långa loppet.
SvaraRaderaKänner igen hur du noterar och jobbar med dina tankar.
SvaraRaderaJag gör likadant och har lärt mig det från mina år med meditation - där gör man också så.
Tack för titt-in och kommentar om Gina Tricot-bilden.
Ja inte är det den vackraste byggnaden i världen precis...men ur fotosynvinkel så duger den. :)
SoF
Kämpa på fina du!
SvaraRaderaDara