Dumstruten

Jo... i hörnet av skam, med den vita struten på huvudet. Det är där jag placerade mig själv en stund igår.

När jag kommer ur balans, när det inte känns bra och när jag hamnar både i inre och yttre konflikt så går det ut över maten och ätandet. Alla har sitt sätt att hantera känslor på, vissa fungerar som gäss, andra tränar, många pratar mm.


Alla har sitt sätt att hantera och konfrontera känslor - vissa bra, vissa mindre bra.


Igår ställde jag mig på vågen. En nästintill prickfri vecka, på sjunde dagen sjönk Vasa. Fine, ett bakslag ihop med att maten gick käpprätt åt skogen. Det jag kan lära mig av detta är att jag just nu när jag är känslig för negativa vibbar, ja då är jag än mer beroende av en färdig struktur. Ha en färdig nödlösning, en plan Sickan.

Men... Men! Jag kan välja hur jag ska se det. Ett bakslag på en annars helt fantastisk vecka, det kommer inte nedslå mig eller förändra något. Det förändrar ingenting. Jag är trots allt inte rädd för vad jag såg på vågen, jag kan acceptera det och jag är förvånad att det faktiskt inte var värre än vad huvudet målat fram.


Så nu fredag igen, underbara fredag, jag tänker njuta av det! Inte väga mig på minst 7 dagar får väl vara en rimlig målsättning. Fortsätta tuggandet i samma anda som genomsyrat veckan, njuta, leva.


Förresten, har en slägga i vedboden, lånad av grannen, en riktigt rejäl gammal pryl. Vad sägs om ett videoklipp där jag krossar vågen med den? Kanske till våren om ni vill se.... ett mål?

En liten stund bara, för eftertanke som ska leda till förändring

.