tisdag 8 maj 2012

Inre och yttre verklighet

Många dagar går numer bra, känns bra och ÄR bra. Känslan är dock inte alltid hand i hand med verkligheten,


" Det vi uppnår i vår inre värld kommer att förändra den yttre verkligheten. "
Plutarchos


Detta är helt sant och något jag tror helt och fullt på. Allt som har med medveten närvaro och mindfulness att göra stämmer överrens med detta, acceptans.


Alla dagar är dock inte lika lätta att känna just det, acceptans. Frisk hjärna eller sjuk, det kan nog kvitta, tjockiskänslor, värdelöshet och känslan av att allt är fel hur man än vrider på det, den finns hos alla, normala, friska ätstörda och ätstörda. Därmed inte sagt att det är kul eller enkelt.


Har man på denna faktiskt normala känsla en ryggsäck som har med ätstörning att göra, som har med det yttre att göra och som har med den skeva förvridna och elaka självbilden att göra. Ja då är det inget man borstar av en axel precis. Inget som passerar utan att skapa ett sår, ett ärr, en tanke.


Här kommer styrkan. Den styrka man måste ha som alla andra inte måste ha i dessa sammanhang. Den styrka som är för andra naturlig, som är för oss onaturlig. Styrkan att se, inse, känna och sen klappa av från en axel.


Skillnaden mellan inre och yttre verklighet.




.


4 kommentarer:

  1. sv: Jag har åtminstone en mycket hängiven supporter i min 5-åring - han säger att han ska skriva ett stort plakat med texten "Heja mamma! Ninjago!". Ja, för Ninjago är relevant i alla sammanhang förstår du ;).

    Det är väldigt skönt att kunna se framåt och dessutom se framåt utan de där "När jag blir smal..."-glasögonen! Fy fan vad trött jag är på att bära dem dygnet runt.

    Jag spänner öronen ordentligt så jag hör dina hejarop hela vägen hit!

    Kram

    SvaraRadera
  2. En fråga, tar du näringsdrycker för att hjälpa till med viktuppgången?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nope gör jag inte... jag äter hellre och har tillit till mig själv, vilket är ett lyckat koncept för min del.

      Radera
  3. Och sedan kan allt det där bli naturligt, att leva utan tjockiskänslor och känsla av värdelöshet, även med en ätstörning i bagaget. Tacksamheten blir bara så ofantligt mkt större över sådana saker med en ästörning i bagaget.

    Tack, tusen tack för fina ord i inlägget om min frisyr! Det värmde.

    SvaraRadera