fredag 18 november 2011

Drömsill

Alltså, hur man startar dagen är avgörande för hur dagen sen fortlöper och hur den slutar. Lägg allt krut på en bra start med andra ord!

Idag har jag haft turen att få ha maken hemma, han kan ju styra sitt jobb lite och har möjligheterna att jobba hemifrån då och då. Idag är en passande dag dessutom då vi båda ska träffa C idag.

För att lyxa till det lite, kicka igång dagen och skapa en bra start blev det sillfrukost! Vi har dessutom nästan gått och blivit religiösa då vi upptäckt ett sillmärke som var helt tokbra!! Vi både ville i stort sett slicka tallriken, maken skrapade så man började undra hur repigt porslinet egentligen skulle bli.






Sillarna från Fiskexporten i Varberg rekommenderar vi numer varmt! Jäklar, vi ska gå igenom hela sortimentet! 


Idag var det Drömsillen som fick kicka igång vår dag som nu startat fantastiskt och ska sluta minst lika bra!




(kocken Rikard Nilsson som står bakom recepten till dessa sillinläggnigar har väckt mitt intresse och kommer läggas på minnet)



.

3 kommentarer:

  1. Bra start-bra dag, det konceptet lever jag på. Och vissa dagar (som idag) är det bara att gå och lägga sig igen och hoppas på en bättre start nästa gång man vaknar.

    Det inlägget som berörde mig var det här: http://bokstavsbarn.myshowroom.se/mikaelas-historia/

    SvaraRadera
  2. Hanna, jag visste ju inte att du hade startat en blogg men nu har jag läst ikapp den...

    Jag måste bara börja med att säga att jag tycker att du är så in i helsike modig! Modig som vågar stå upp och berätta, rått och ärligt om din sjukdom. Om din ångest. Om dina rädslor. Jag vet att du hjälper många i liknande situationer. Mig t.ex. Jag har ingen ätstörning (eller det har jag säkert men inte så att det gör mig sjuk) men jag har ångest orsakad av andra grejer som du ju vet. Sömnen och rädslan för att inte kunna sova t.ex.

    Om det är något som jag har insett så är det att alla människor har en massa rädslor. Vi är rädda för att äta och gå upp i vikt. Vi är rädda för att inte kunna sova för att sedan inte klara av att sköta våra jobb/våra barn/vårt hem. Vi är rädda för att misslyckas på jobbet, bli arbetslösa och ekonomiskt utblottade. Vi är rädda för att framstå som misslyckade inför andra etc., etc.

    Det jag gjorde i många år, enda fram tills alldeles nyligen, var att FLY ifrån mina rädslor. Försökte att inte tänka på dem, motade rädslorna i grind, slogs med ångesten om nätterna, försökte bokstavligen spöa skiten ur den.

    Men, sen träffade jag en kvinna som fick mig att inse att jag måste göra precis TVÄRTOM. Jag måste SLUTA fly från mina rädslor. MÖTA rädslorna. Låta dem fullständigt inta min kropp. INTE stoppa de jobbiga tankarna när de kommer, inte mota undan känslorna av skuld och skam, utan helt och fullt våga tänka, se och känna mina tankar. Först då kan de lösas upp och först då kan det rum som dessa destruktiva tankar fyllt upp rymmas av något annat.

    Detta har varit fullständigt revolutionerande för mig.Jag har vågat möta mina rädslor, vågat dem göra fysiskt ont i min kropp och jag har känt och sett rädslorna lösas upp.

    Jag hoppas att det inte blev alltför flummigt. Vill gärna träffa dig snart och prata mer med dig. Vi är så lika du och jag men våra rädslor och vår ångest yttrar sig på olika sätt. Har alltid känt en stor samhörighet med dig och vet att du och jag har mycket att ge varandra.

    All kärlek till dig Hanna. Jag tänker på dig, skickar varma tankar till dig. Jag finns här för dig.

    Jag är så glad att du och din familj var med och firade vår stora dag!

    Varm kram!

    /Karolina

    SvaraRadera
  3. clarisse... ja lägg dig igen! gör om gör rätt! o du, jag håller med dig, shit vilket gripande inlägg!! tack för att du delade med dig <3


    Lina.... åhh jag vet, du har så rätt med! Man måste möta sina rädslor, det går inte annars, flyr man blir hålet bara djupare. Ångesten är sig lik, sen hur den yttrar sig är som du säger individuellt men fasen lika illa! Därför är jag i bloggen ytterst noga med att betona just att det inte alltid måste synas, hur man mår, det yttre är inte avgörande. Det är insidan som räknas.

    Vill SÅ gärna träffas snart igen!! Ni är varmt välkomna när ni har tid!!!

    KRAM och återigen tack för att vi fick dela er dag! Ni var så otroligt vackra!!

    SvaraRadera