Det är NI, underbara fantastiska ni som läser, som skickar mail, kommenterar, visar ett enormt förtroende och uppskattning. Jag måste erkänna att jag aldrig kunde tro att jag skulle kunna beröra eller påverka en endaste liten själ. Men det har hela tiden varit målet. Att bli frisk och ta med mig så många jag bara kan, om jag bara lyckas få ett endaste litet friskt frö att växa och utvecklas i någon annans lika indoktrinerade och sjuka hjärna som min egen.
Jag har precis som alla andra stunder av tvivel på mina egna förmågor, mitt ork. Men det är numer känslan av att faktiskt stå för allt jag säger, genomföra det och hålla mitt löfte inför alla och framför allt mig själv, som är enormt peppande och en oerhört stark drivkraft. Det är otroligt positivpeppande att ni finns, trots att det är en sorg att jag inte är just - ensam.
Så jag vill dela med mig. Maken kom igår hem med en ros, för att visa kärlek och uppskattning, bara för att. Den vill jag dela med alla er som positivpeppar och bara finns, följer med mig, låter mig så ett frö.
Tack!
.
hej! jag förstår, ja det är fruktansvärt onödigt. om jag vill det här, nej. jag vill inte ha den negativa sidan, men jag vill fortfarande gå ner i vikt. jag gick upp 30kg på bara några månader, och jag kommer aldrig sluta vilja gå ner de igen, jag kommer banta bort dem, så är det bara. Men sen har jag genomgått behandling på Capio för min bulimi, och kommit ur den en segrare. Jag har haft återfall ett par gånger nu på sistone och jag gör allt för att ta mig ur det och det går faktiskt bra. Men jag kommer gå ner de kilona, så är det bara. Men jag försöker må bra samtidigt.
SvaraRaderaVad skönt att dina barn inte tar efter dig, det måste ju ändå vara det värsta, om man ser att man överför det på sina barn.
Lycka till i tillfrisknandet så ska jag göra det bästa för att må riktigt riktigt gott.
Kram