torsdag 19 april 2012

Nytt

Hela grejjen med att bli helt frisk och fri. Inte bara normalviktig och fungerande utan faktiskt helt frisk och fri. Är att gå emot och göra som man själv vill utan att kompensera eller känna ångest, elaka tankar eller bara ursäkta sig för att.


Hur många äter t ex en pizza, med gott samvete, utan att ursäkta sig. Utan att tänka eller känna kompensatoriska tankar. Om jag äter detta ska jag träna ditt eller datt, om jag äter detta utesluter jag ditt eller datt. Känns det igen? Eller ursäkten, det händer inte så ofta så jag behöver inte ha dåligt samvete för det. Nej tack jag följer en dieeeeeeet.

Seriöst behöver man inte ha dåligt samvete för någonting man äter egentligen, inte om man lyssnar på kroppen och skiter i resten så att säga. Ibland är det svårt, det ska nog vara så, det får vara så. Svårt. Att lyssna på sitt eget välmående och sin egen kropp helt utan inverkan av andra, av media och av det inpräntade idealet där smal = lycka, det är ett konststycke i sig.


Svårt är inte = omöjligt


Själv är jag i en fas som är krävande just nu. Jag slits mellan onda och goda tankar. Jag skulle med all sannolikhet kunna säga stopp nu och dela livet med diverse tankar och kompensationsbeteenden som många av de friska ätstörda. Jag skulle accepteras och förmodligen ses som en person med karaktär. Karaktär, jag hatar det ordet! Karaktär är att leva, inte efterleva!

Jag är så medveten, mer medveten än någonsin och mer medveten än de flesta förmodligen. Därför har jag ikväll satt både make och pojken i bilen - för att handla mat. Jag är inte i lag att laga mat som jag själv verkligen vill ha, jag skulle fuska -jag vet det! Jag skulle hoppa över måltiden eller göra om den så att den passar in i ett kompensatoriskt leverne. Men jag är just Medveten. Jag har därför valt bort detta och i detta nu sitter de i bilen, på väg att köpa hem pizza, kebabsallad mm.


Särskiljandet på vad man egentligen vill och vad man själv känner för förväntan, önskan och längtan baserat på exakt VAD. Viktigt.



Gör om, gör Rätt, gör NYTT!




.








8 kommentarer:

  1. Hej! Du, jag bara undrar en liten grej. Jag och min vän skickade ett mejl till dig här om dagen där vi frågade om du skulle kunna tänka dig att bli intervjuad. Är det så att du inte har kollat din mejl eller är det så att du inte vill bli intervjuad?

    SvaraRadera
  2. Jag äter pizza utan ursäkter, eller kompensation och njuter. Åt nu en fryst pizza till lunch :)- Kämpa på!
    / Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Underbart! Du är nog tyvärr en av få som gör så... Himla glad att det finns riktigt friska människor <3

      Radera
  3. Det är onekligen ett krävande (med stundtals ganska roligt) arbete att utforska sina egna gränser och preferenser. Och svårt, eftersom så många människor, med eller utan ätstörningar, väljer andra vägar än sina egna och agerar mer i enlighet med vad "hälsomagasin" och trenddieter förespråkar.

    sv: Jag ska få tid till gyn efter sommaren om inte mensen har kommit tillbaka innan dess. Dessvärre har jag svårt att få upp mina järnvärden ens med dagligt järntillskott och jag har haft anemi till och från sedan jag var 11 år. Tror kroppen helt enkelt vill spara på järnet, men nu är HB-värdet åtminstone över 120!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Krävande är ordet... skitsvårt och utmanande men ett måste... helt klart! Visst är det lätt att falla i fällan av "frisk ätstördhet", men vet man bättre än så kommer man aldrig acceptera det. Man KAN alltså nå regnbågens slut... <3

      Radera
  4. Klokt, klokt och sant, sant! Nu känner jag verkligen motivationen och beslutsamheten i ditt inlägg.

    SvaraRadera
  5. Jag lät mig inspireras av dig och åt pizza igår. Gott och ångestladdat på samma gång, men jag överlevde.
    För ett tag sedan hade vi en föreläsning på jobbet som handlade om att äta rätt. Föreläsaren (som driver en restaurang som heter Kalori!) sade iofs en hel del vettigt, men så hade en avsnitt om kompensation. Då tog han bland annat upp pizza som exempel. Om man äter en pizza som innehåller drygt 1000 kcal så kan man välja mellan att springa en mil samma dag, bara äta halva pizzan eller dra ner energiintaget resten av dagen. Och vad är det om inte en form av anorexi?
    Suck, ibland önskar jag att jag kunde dra mig tillbaka till en grotta någonstans medan jag försöker bli frisk. Man matas hela tiden med ätstörda ideal.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Blir så SÅ himla glad att inspirera positivt! O vilken sjuk föreläsare... helt fel dessutom... kroppens ämnesomsättnig är inte tillfällig utan jämn, konstant. Äter man mer än dag, mindre en annan, så bränner den på som vanligt ändå... det är stora och långvariga förändringar som påverkar... inte att äta pizza någon gång då och då...

      Bra jobbat av dig! Hejja dig! <3

      Radera